Från arbetskläder till arbetsplatskultur: en mer attraktiv stålindustri
Nyheter
Spelar kläderna roll i industrins attraktivitet?
Projektet PKAI – Projekt Klädkod för en attraktivare industri, har analyserat hur arbetskläder och klädkoder påverkar bilden av svensk järn- och stålindustri. Resultaten visar att kläder spelar en roll för signaler och uppfattningar, men att arbetsplatskultur och värderingar är ännu viktigare för attraktivitet och tillhörighet.
Förstudieprojektet PKAI har haft som utgångspunkt att undersöka om industrins klädkoder påverkar dess attraktivitet och därmed möjligheterna till kompetensförsörjning.
En central del av arbetet har varit att synliggöra de bilder och associationer som kopplas till svensk järn- och stålindustri, och att förstå vilka signaler arbetskläderna skickar till omvärlden. Kläderna bidrar till att forma samhällets bild av olika yrken och kan därmed påverka statusen hos ett arbete. Genom att studera arbetskläder och skyddsutrustning har projektet också velat belysa hur anställda ser på sig själva, varandra och sitt arbete, samt hur detta hänger samman med deras yrkesidentitet.
Tidigare forskning visar att uniformer och klädkoder kan stärka gemenskap och stolthet inom yrkesgrupper, men det har saknats studier som specifikt behandlar industrins klädkoder, särskilt inom svensk järn- och stålindustri. Detta är en sektor med stor variation, där både tjänstemän och kollektivanställda verkar under olika förutsättningar och med skiftande krav på kläder.
– Att adressera denna fråga är viktigt eftersom utvecklingen av arbetskläder kan vara en del i att förändra attityder till industriarbete och bidra till att höja dess status, säger Amanda Källén, processledare på Jernkontoret samt projektledare för PKAI. Samtidigt kan förbättrade arbetskläder skapa bättre förutsättningar för en inkluderande arbetsmiljö där olika kroppar och behov tillgodoses, vilket stärker industrins sociala hållbarhet.
Projektets huvudsakliga mål har varit just att undersöka sambandet mellan klädkoder, attraktivitet och kompetensförsörjning. Under projektets gång uppstod vissa utmaningar. Den ursprungliga planen inkluderade en enkätundersökning riktad till studenter, men på grund av tidsbrist och bedömningen att intervjuerna redan gav tillräcklig information genomfördes denna aldrig. I det pågående fortsättningsprojektet planeras dock intervjuer med gymnasieelever, något som redan har påbörjats.
Samarbetet inom projektets konsortium har fungerat väl, mycket tack vare en bred kompetensbas där olika perspektiv kompletterat varandra.
– De viktigaste resultaten bygger främst på intervjuer med anställda vid flera stålföretag. Dessa visar att behovet av helt nya klädkoder inte är särskilt stort, även om det finns utrymme för förbättringar i befintliga arbetskläder. De förändringar som efterfrågas handlar oftare om individuella preferenser än om generella brister, säger Amanda Källén.
Intervjuerna visar också att yrkesidentitet och känslan av tillhörighet i första hand är kopplade till arbetsplatsens värderingar och kultur, snarare än till kläderna i sig. De anställda beskriver sina arbetsplatser som öppna och välkomnande och lyfter fram positiva aspekter av både arbetet och livsstilen på mindre orter, med närhet till natur och friluftsliv. Dessa resultat ligger i linje med andra projekt inom både Swedish Metals & Minerals och det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material.
Även studenter vid en yrkeshögskola med koppling till branschen har intervjuats. De beskriver industrin som relativt osynlig och menar att den präglas av stereotypa föreställningar samt saknar koppling till framgång och status i dagens ungdomskultur. Samtidigt framkommer att yngre generationer lägger större vikt vid arbetsmiljö och är mer noggranna med att använda skyddsutrustning än äldre.
I det nu pågående fullskaleprojektet, PKAI2.0, tas resultaten från förstudien vidare genom att klädfrågan fortsatt inkluderas, men sätts in i ett bredare sammanhang. Fokus ligger på hur arbetslivet inom industrin uppfattas av utomstående, särskilt när det gäller kollektivanställdas arbetsvillkor och arbetsuppgifter. Det nya projektet kombinerar teknisk utveckling med social innovation och jämställdhetsperspektiv. Genom denna helhetsansats skapas möjligheter att samtidigt stärka arbetsmiljö, jämställdhet, attraktivitet och kompetensförsörjning inom svensk stålindustri.
Projektpartners: Jernkontoret, Högskolan i Borås, Naim Josefi AB och Umbilical Design AB
Foto: Pia Nordlander, BildN