Ny modell för kartläggning av kritiska råmaterial

Erik Lindblom, Projektledare för KRRR, IVL Svenska Miljöinstitutet. Foto: Andrea Hallencreutz

Tillgången till kritiska råmaterial är en nyckelfråga för både den gröna omställningen och Sveriges försörjningsberedskap. Projektet KRRR visar hur bättre kunskap om material som redan finns i samhället kan skapa förutsättningar för ökad återvinning och ett mer resilient råvarusystem.

Forskningsprojektet ”Nationellt kartläggningssystem av kritiska råmaterial för rapportering och hållbar råvaruförsörjning” (KRRR) tog sin utgångspunkt i en utmaning som både EU och Sverige under lång tid har uppmärksammat. Behovet av att stärka försörjningstryggheten för kritiska råmaterial.

Betydande mängder av dessa material finns redan bundna i samhället, exempelvis i fordon, elektronik, batterier, solpaneler och annan teknik. Samtidigt är kunskapen fortfarande begränsad om var materialen finns, i vilka mängder de förekommer och när de kan bli tillgängliga för återvinning. Behovet av bättre kunskap har lyfts under flera år, genom till exempel regeringsuppdrag till Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Naturvårdsverket. Frågan har blivit allt mer aktuell genom EU:s kritiska råmaterialakt och Naturvårdsverkets pågående uppdrag att ta fram ett nationellt program för cirkularitet av kritiska råmaterial.

Betydelsen av att lösa denna utmaning har förändrats under de senaste åren. Tidigare handlade diskussionen främst om den gröna omställningen, där kritiska råmaterial behövs för elfordon, batterier och förnybar energiteknik.
– Idag är perspektivet bredare. Samma material behövs i elfordon, batterier och förnybar energiteknik, men också i digital infrastruktur, AI-teknik och försvarsindustri. Samtidigt har frågor om försörjningsberedskap och strategiskt oberoende fått en allt större betydelse. I det läget blir kunskap om de resurser som redan finns i samhället en viktig pusselbit för att kunna utveckla återvinning, fatta långsiktiga investeringsbeslut och minska sårbarheten i framtida råvaruförsörjning., säger Erik Lindblom, senior projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, samt projektledare för KRRR.

Projektets huvudsakliga mål var att undersöka vad som krävs för att gå från ambition till genomförande. Arbetet fokuserade på att analysera vilka data som redan finns tillgängliga, vilka aktörer som behöver involveras och hur ett system kan utformas så att det i fungerar i teorin och även kan börja användas inom rimlig tid. Eftersom behovet av en lösning är brådskande betonades inom KRRR genomförbarhet lika mycket som precision.

En av projektets största utmaningar var att beskriva något som ännu inte är särskilt väl kartlagt. Bristen på data om sekundära flöden av kritiska råmaterial var en del av problemet och gjorde det svårare att testa olika lösningar. Industriföretagen som deltog i projektet bidrog med värdefulla erfarenheter kring möjligheter och begränsningar i företagens rapportering.

– Tillsammans med myndigheter och branschorganisationer i referensgruppen ledde det till en viktig omprövning: från en lösning som byggde tungt på företagsdata till en modell som i större utsträckning utgår från offentlig statistik och därför kan införas snabbare och bredare, säger Erik Lindblom.

Samarbetet inom konsortiet präglades av en bred samsyn kring problemets betydelse. Intresset från industri, myndigheter och branschorganisationer att delta i projektet och referensgruppen var stort. Samtidigt blev det tydligt att ingen enskild aktör har hela lösningen. Företagen besitter kunskap om material, produkter och marknader, myndigheterna ansvarar för regelverk, statistik och uppföljning, medan branschorganisationerna har ett systemperspektiv. Projektet blev därför en viktig mötesplats där dessa olika perspektiv kunde vägas samman och resultera i ett gemensamt förslag.

Projektets kanske viktigaste resultat var att den ursprungliga utgångspunkten förändrades. Inledningsvis antogs att ett nationellt kartläggningssystem skulle kräva ett nytt rapporteringssystem för tillverkande företags användning av kritiska råmaterial. Under projektets gång visade analyserna i stället att en lösning baserad på offentlig statistik framstår som både robustare, billigare och betydligt snabbare att genomföra. Det innebär att en nationell kartläggning kan påbörjas nästan omgående för ett urval av produktgrupper och därefter successivt utvecklas och förfinas i takt med att användarbehov, metoder och kunskapsunderlag förbättras.

Resultaten bidrar till att lösa den identifierade utmaningen genom att visa en praktiskt genomförbar väg framåt

– Den stora utmaningen har aldrig varit brist på engagemang, utan brist på gemensam kunskap. Resultaten visar en praktiskt genomförbar väg för att börja bygga upp den kunskapen utan att först skapa nya omfattande rapporteringskrav eller kostsamma datainsamlingssystem. Om myndigheter, företag och andra aktörer får en bättre bild av var kritiska råmaterial finns och hur flödena utvecklas över tid blir det också lättare att planera investeringar, följa upp mål och identifiera möjligheter till ökad återvinning, säger Erik Lindblom.

Projektet gav också en oväntad insikt. Den mest användbara lösningen behöver inte vara den mest detaljerade. I början låg fokus på hur mer information skulle kunna samlas in, men efterhand blev det tydligt att den viktigaste frågan var hur ett system kan skapa kontinuitet över tid. Offentlig statistik erbjuder inte alltid hög detaljprecision, men ger i stället jämförbarhet över tid och möjlighet att följa trender. Just denna insikt gjorde det möjligt att identifiera en realistisk väg framåt utan att först bygga upp omfattande nya rapporteringssystem.

Efter projektets avslut rekommenderades att arbetet fortsätter genom en pilot där ett begränsat antal material och produktgrupper följs upp i praktiken. Samtidigt behöver ansvarsfördelning, värdskap och den långsiktiga förvaltningen av ett nationellt system klargöras.

– Parallellt med projektet har flera initiativ tagits som pekar i samma riktning, bland annat Naturvårdsverkets arbete med ett nationellt program för cirkularitet av kritiska råmaterial. Om dessa initiativ kan kopplas samman finns nu förutsättningar att gå från enskilda utredningar till en återkommande nationell uppföljning av kritiska råmaterial, avslutar Erik Lindblom.

Projektpartner:

• IVL Swedish Environmental Research Institute AB
• Volvo Group Purchasing AB
• Boliden Mineral AB
• Talga AB
• Gruv AB Viscaria