Gå direkt till textinnehållet

BRAVO tar fram färdplan för övergången till blyfri mässing

Close-up scene of the brass materials scrap from turning process.

När mässingsindustrin står inför en omställning har forskningsprojektet BRAVO samlat forskare och företag för att identifiera flaskhalsar och hitta gemensamma lösningar. Resultatet är en branschförankrad färdplan som pekar ut fyra avgörande utmaningar.

Blyfri mässingsvalidering för industriell implementering (BRAVO) är en förstudie som fick stöd ett av de första forskningsprojekten i Swedish Metals & Minerals utlysningar 2024 och genomfördes mellan oktober 2024 och juni i år

Mässingsindustrin står inför en avgörande omställning där bly som legeringsämne måste fasas ut för att uppfylla strängare regelverk, särskilt EU:s nya krav för material i kontakt med dricksvatten som börjar tillämpas i slutet av 2026. Utfasningen innebär flera tekniska utmaningar, bland annat inom skärande bearbetning och gjutning.

– Mycket arbete redan har gjorts i tidigare forskningsprojekt. BRAVO-projektet syftade därför till att identifiera de kvarstående utmaningarna och att skapa en hållbar väg framåt för industrin. Målet var att ta fram en färdplan som tydligt sammanfattar de delmål och aktiviteter som krävs för att säkerställa en hållbar omställning till blyfri mässing, säger Charlotta Obitz, RISE, koordinator för BRAVO.

Att lösa frågan är av stor betydelse, dels på grund av blyets välkända hälsorisker, dels eftersom mässingsindustrin idag bygger på ett cirkulärt system där mer än 90 procent av materialet är återvunnet. En betydande del av detta består av spånor från tillverkningsprocesser samt skrot från återvinningsföretag. När bly ska fasas ut kommer tillgången på återvunnen råvara inte att vara tillräcklig under en övergångsperiod, vilket riskerar att leda till ökad användning av jungfruligt material och därmed ett större klimatavtryck. För att undvika detta krävs anpassningar i systemet och utveckling av nya metoder som stödjer en fortsatt cirkulär värdekedja.

BRAVO:s huvudsakliga mål var därför att peka ut de hinder och utmaningar industrin måste hantera för att genomföra omställningen i tid och samtidigt undvika att andra miljö- och resursrelaterade problem uppstår. Under projektets gång blev det tydligt att en av de stora återstående utmaningarna låg i optimeringen av materialflödena längs hela värdekedjan. Detta handlade om att balansera klimatpåverkan, materialegenskaper och ekonomiska faktorer. För att kunna hantera dessa frågor breddades projektgruppen med expertis inom affärsmodeller och teknoekonomiska analyser – en kompetens som kommer att vara central även i kommande projekt.

– Samarbetet mellan de elva parterna i projektkonsortiet fungerade mycket väl och var en viktig faktor för projektets resultat. Diskussionerna var ofta engagerade och arbetet lockade även nya aktörer som valt att ansluta sig till uppföljande projekt, säger Charlotta Obitz.

Genom workshops och erfarenhetsutbyte skapades en gemensam förståelse för de utmaningar och möjliga lösningar som krävs. Färdplansarbetet har dessutom förankrats brett även bland aktörer utanför konsortiet för att säkerställa att resultatet är relevant och användbart för hela branschen.

Projektets viktigaste resultat är identifieringen av fyra kritiska utmaningar som måste lösas för att en hållbar övergång till blyfri mässing ska bli möjlig: recirkulering, blyrening, robusthet och bearbetning. Dessa utmaningar, tillsammans med förslag på delmål och aktiviteter, sammanfattas i den färdplan som tagits fram. Färdplanen är väl förankrad i både Sverige och Europa och har bidragit till att två ansökningar inom Swedish Metals and Minerals utlysningar blivit beviljade.

Resultaten från BRAVO tar nu direkt plats i ett nyligen beviljat fullskaleprojekt, BRAVO II. Färdplanen utgör grunden för det fortsatta arbetet, där fokus kommer att ligga på att utveckla robusta blyfria legeringar med goda långtidsegenskaper, optimera bearbetbarheten och etablera effektiva metoder för blyrening med lågt klimatavtryck. Arbetet med recirkulationsströmmar och affärsmodeller kommer att intensifieras för att på bästa sätt utnyttja återvunnet material och minska behovet av ny råvara. Teknoekonomiska analyser kommer att vara ett viktigt verktyg i detta arbete.

– Det fortsatta nära samarbetet mellan industriparter och forskningsinstitut är avgörande för att omsätta insikterna från förstudien till praktiska lösningar och därigenom bidra till en cirkulär, robust och konkurrenskraftig nordisk mässingsindustri, säger Charlotta Obitz.