CRMA pekar ut vägar till effektivare tillståndsprocesser

Jan Ots, Projektkoordinator, IVL Svenska Miljöinstitutet. Foto: IVL

Forskningsprojektet CRMA har analyserat varför tillståndsprocesser för gruv- och mineralprojekt ofta blir långdragna och konfliktfyllda. Resultaten visar att utmaningarna i hög grad handlar om bristande dialog, otydliga roller och begränsad lokal kapacitet – snarare än enbart juridik och teknik.

Projektet CRMA, Samverkan och styrmedel för en hållbar gruv- och metallindustri enligt råvaruakten, tog sin utgångspunkt i den snabbt ökande efterfrågan på kritiska och strategiska råvaror som följer av klimatomställningen, elektrifieringen och förändrade geopolitiska förutsättningar.

Tillståndsprocesserna för gruv- och mineralprojekt i Sverige blivit allt mer komplexa, tidskrävande och konfliktfyllda. En viktig insikt i projektet är att konflikterna sällan i första hand handlar om tekniska eller juridiska frågor, utan snarare uppstår i samspelet mellan olika intressen och aktörer. Det blev också tydligt att dialog mellan berörda parter ofta initieras för sent i processerna, när positionerna redan har låsts och förtroendet är begränsat.

– Att lösa dessa utmaningar är avgörande eftersom tillgången till kritiska råvaror är en förutsättning för den gröna omställningen och för att stärka Europas försörjningstrygghet, säger Jan Ots, IVL Svenska Miljöinstitutet, projektkoordinator för CRMA.

När tillståndsprocesserna inte fungerar effektivt eller upplevs som legitima riskerar investeringar att fördröjas eller utebli helt. Samtidigt ökar risken för lokala konflikter, särskilt när nyttan av projekten inte upplevs som tydlig för det lokala samhället. Projektet visar att lokal acceptans i hög grad påverkas av hur nyttor och incitament uppfattas.

Syftet med projektet har varit att analysera hur tillståndsprocesser för gruv- och mineralprojekt fungerar i praktiken och att ta fram förslag som kan bidra till mer effektiva, rättssäkra och legitima processer. Ett centralt fokus har varit att utveckla indirekta verktyg och stödmekanismer som stärker kommunernas kapacitet och förmåga att agera i processerna.

Under arbetets gång identifierades flera strukturella utmaningar.
– Det handlar bland annat om bristande samordning mellan myndigheter, otydliga ansvarsförhållanden och parallella processer. Kommunerna agerar ofta reaktivt snarare än proaktivt och det finns ett tydligt glapp mellan ansvar och faktisk möjlighet att påverka. Även dialogen mellan olika aktörer saknar ofta kontinuitet och kommer i gång för sent, säger Jan Ots.

Projektet genomfördes av ett tvärvetenskapligt konsortium bestående av IVL Svenska Miljöinstitutet, Bergskraft Bergslagen, Swedish Geological AB och RMG Consulting. Arbetet kompletterades med bred samverkan med externa aktörer. Företag som LKAB, Boliden, Brexia och Nordic Iron Ore bidrog med erfarenheter från tillståndsprocesser, samtidigt som kommuner, myndigheter, samebyar och branschorganisationer som Svemin deltog i dialoger och workshops. Samarbetet präglades av ett iterativt arbetssätt där resultaten löpande förankrades hos olika aktörer.

Projektet har resulterat i en samlad analys av tillståndsprocesserna och de konfliktytor som identifierats genom fallstudier, enkäter och workshops. Analysen har lett fram till förslag som syftar till att förbättra processerna genom stärkt kommunal kapacitet, tidig och strukturerad dialog samt bättre samordning mellan aktörer.

Resultaten bidrar framför allt genom att tydliggöra hur processerna fungerar i praktiken och var de största bristerna finns. Projektet visar att effektivitet inte enbart handlar om kortare handläggningstider, utan också om bättre samordning, tydligare roller och fungerande dialog mellan berörda parter. Tidig relationsbyggnad lyfts fram som avgörande eftersom det är svårt att reparera förtroendebrister senare i processen.

En viktig och delvis oväntad slutsats från projektet är att konflikter i stor utsträckning är kopplade till frågor om legitimitet, upplevd rättvisa och lokal nytta, snarare än enbart miljömässiga eller tekniska aspekter. Konsultationsprocesser bidrar ofta till ökad förståelse mellan parterna, men leder mer sällan till samtycke. Projektet visar också att kommunernas begränsade resurser utgör en central flaskhals i tillståndsprocesserna.

Projektets resultat kan användas som underlag för fortsatt policyutveckling och i arbetet med att implementera CRMA i Sverige. De kan också bidra till utvecklingen av arbetssätt hos myndigheter och kommuner samt till fortsatt dialog mellan berörda aktörer.

– Samtidigt kvarstår flera viktiga frågor, bland annat hur värdedelning ska utformas, hur konsultationsprocesser kan utvecklas och hur ansvar bör fördelas mellan olika nivåer. Därför finns ett tydligt behov av fortsatt analys och fördjupning inom området, både genom ytterligare studier och genom praktisk tillämpning av de förslag som projektet tagit fram, säger Jan Ots.

Kärnkonsortium:
IVL Svenska Miljöinstitutet, Bergskraft Bergslagen AB, Swedish Geological AB och RMG Consulting.

Övriga projektparter och medverkande aktörer:
Georange, Storumans kommun, Malå kommun, Ludvika kommun, Smedjebackens kommun, LKAB, Georeality, Boliden, Nordic Iron Ore och Svemin, samt myndigheter, samebyar och andra berörda aktörer som bidragit genom dialoger och workshops.