Forskningen om gruvnäringens vattenfrågor tar fart

– Ny forskning och bred samverkan krävs för att möta branschens vattenutmaningar

Hur flyttar vi vattenrelaterad forskning inom gruv- och mineralnäringen närmare faktisk miljö- och samhällsnytta? Den frågan stod i centrum när Svemin och Swedish Metals & Minerals den 12 januari samlade forskare, industri, myndigheter och finansiärer till seminariet Water Challenges in the Mining Industry – Research, Collaboration and Opportunities, på Jernkontoret i Stockholm.

Intresset var stort. Platserna tog slut långt före anmälningsstoppet och omkring 60 deltagare deltog. Det starka gensvaret visar att vattenfrågorna inte längre är en sidofråga, utan en central del av omställningen mot en mer hållbar gruvnäring – och att behovet av samordnad, praktiknära forskning nu är tydligt.

Syftet med dagen var att stärka samverkan och lägga grunden för ny forskning kring gruvindustrins vattenutmaningar. Ett särskilt fokus låg på forskning som kan förbättra vår förmåga att följa, förstå och långsiktigt skydda mottagande vattenmiljöer. För detta krävs vetenskapligt robusta metoder som går bortom enbart regelefterlevnad och som inte fullt ut ryms inom dagens regelverk, såsom vattendirektivets begreppsapparat.

Programmet kombinerade en seminariedel med en interaktiv workshop, där deltagarna gemensamt utforskade forskningsbehov, finansieringsmöjligheter och former för långsiktigt samarbete mellan akademi, industri och finansiärer.

Dagen inleddes av Kristina Branteryd, Ansvarig för frågor inom miljö och hållbarhet på Svemin och initiativtagare till seminariet. Hon betonade vikten av att skapa mötesplatser där olika forskningsdiscipliner och sektorer kan mötas för att initiera forskning som leder till faktisk förändring. Drivkrafter som skärpta regelverk, kommande forskningsutlysningar och en växande global efterfrågan på metaller och mineral gör att vattenfrågorna nu kräver ett gemensamt och mer samlat krafttag.

Först ut bland talarna var Kerstin Brinnen, Legal Counsel på LKAB, som belyste den ökande globala efterfrågan på metaller och mineral. Utvecklingen innebär att nya gruvor behöver etableras i högre takt, vilket i sin tur ställer ökade krav på hur vattenfrågor hanteras redan i tidiga skeden av nya projekt. I en osäker omvärld, menade hon, kan industrin inte avvakta – utan måste ligga i framkant när det gäller hållbar vattenhantering.

Därefter presenterade Erik Ronne, Head of Sustainability Research på Boliden, hur bolagets hållbarhetsrelaterade forskning är organiserad. Han gav en inblick i hur akademiska samverkansprojekt initieras, drivs och finansieras, och visade på vikten av långsiktiga samarbeten mellan industri och forskning.

Tobias Kampmann, programme manager på Vinnova, gav en översikt av aktuella och kommande finansieringsutlysningar kopplade till vattenutmaningar inom gruvnäringen. Han lyfte även RAMP-initiativet samt möjligheter till forskningsfinansiering på europeisk nivå.

Seminariedelen avslutades med presentationer från två Impact Innovation-program. Maria Swartling, programchef för Swedish Metals & Minerals, presenterade programmets uppdrag, arbetssätt och betydelse. Tillsammans med Lawrence Hooey, ansvarig för teknisk innovation, beskrev hon hur aktörer kan engagera sig i programmet. Flera pågående forskningsprojekt inom Swedish Metals & Minerals fick också möjlighet att kort presentera sina initiativ.

Anna-Maria Sundin, biträdande programchef för Water Wise Societies, presenterade programmets inriktning och aktuella finansieringsmöjligheter. Hon betonade hur vattenfrågorna utgör en gemensam nämnare som binder samman missionerna för båda Impact Innovation-programmen.

Eftermiddagen ägnades åt en workshop med fokus på gruvindustrins vattenutmaningar. Workshopen byggde på en kombination av kortare presentationer och interaktiva moment. Inspel från industrin och finansiärer satte ramen för diskussionerna och belyste bland annat det globala behovet av metaller och mineral, hur processkemikalier påverkar vattenmiljöer över tid samt vilka möjligheter som finns inom dagens forskningsfinansiering.

Genom gruppövningar och öppna samtal tog diskussionerna snabbt fart. Deltagarna identifierade gemensamma beröringspunkter, ställde frågor över disciplingränser och utvecklade idéer som förenade industrins behov med akademins kunskap. Samtalen fortsatte långt in på eftermiddagen och vidare under den avslutande kaffestunden.

Särskilt fokus lades på två områden där forskningsbehoven bedöms som särskilt stora: förekomst och effekter av processkemikalier i vatten samt utvecklingen av modern biologisk övervakning som bättre kan fånga komplexa ekosystemeffekter än vad dagens regelverk medger. För båda områdena blev det tydligt att framtida framsteg kräver breda, tvärvetenskapliga forskningsinsatser.

Dagen avslutades med en sammanfattning av Kristina Branteryd och en gemensam reflektion från deltagarna. I den efterföljande utvärderingen framhölls att seminariet fyllde ett tomrum och skapade utrymme för frågor och perspektiv som sällan får plats i mer traditionella mötesformat.

– Jag är oerhört nöjd med dagen. Engagemanget i rummet var påtagligt, och det var tydligt att både forskare och industrins representanter ville mer än att bara lyssna – de ville arbeta tillsammans och hitta lösningar. Det är precis detta som behövs för att få forskningen att ta fart på riktigt, säger Kristina Branteryd.

Med nya kontaktpunkter, konkreta idéer och en stark vilja att fortsätta samarbeta finns nu goda förutsättningar att ta nästa steg. Ambitionen är att bygga vidare på detta arbete och skapa fler mötesplatser där forskningen kan utvecklas i takt med branschens behov.