Tiny Villages – Nya boendeformer för en växande industri

När industrin i norra Sverige expanderar snabbare än bostadsbyggandet behövs nya lösningar. Förstudien Tiny Villages visar hur småskaliga, flexibla och socialt hållbara bostadskoncept kan bli en nyckel för att attrahera arbetskraft och stärka regionernas långsiktiga konkurrenskraft.

Den snabba industriella expansionen i norra Sverige har skapat en tydlig obalans mellan näringslivets behov av arbetskraft och kommunernas möjlighet att i samma takt erbjuda attraktiva bostäder. Förstudien Tiny Villages, ett projekt inom Swedish Metals & Minerals först beviljade projekt, har tittat på nya, hållbara boendekoncept.

Forskningsprojektet har studerat konceptet Tiny Villages som en potentiellt flexibelt och socialt hållbar boendemodell. Fokus har legat på att analysera hur denna typ av bostadslösning kan möta behoven i gruv- och industriregioner där efterfrågan på arbetskraft ökar snabbt och där traditionella bostadsprocesser ofta är tidskrävande.

– Att hitta nya bostadsmodeller är avgörande för regionens fortsatta konkurrenskraft. Utan attraktiva, trygga och flexibla boenden riskerar industrisatsningar att hämmas, eftersom möjligheten att locka och behålla arbetskraft försämras. Särskilt viktigt är detta för grupper som kvinnor, unga och internationella medarbetare, som ofta har höga krav på både boendekvalitet och social trygghet. Bostadsfrågan blir därmed inte enbart en fysisk planeringsfråga, utan också en central del av kompetensförsörjningen och den sociala hållbarheten, säger Lars Oscarsson, LTU Business, projektledare för Tiny Villages.

Arbetet med Tiny Villages har haft som mål att skapa en djupare förståelse för vilka sociala, juridiska och ekonomiska förutsättningar som krävs för att konceptet ska vara genomförbart, attraktivt och långsiktigt hållbart. Analysen har visat att det finns flera komplexa utmaningar kopplade till nya boendeformer. Bland dessa återfinns juridiska hinder, inte minst frågor kring pantsättning, men även risker för social isolering och otydliga ägandeformer. Dessa utmaningar har hanterats genom juridiska analyser, studier av goda exempel, intervjuer samt framtagande av riktlinjer som stärker trygghet, delaktighet och hållbara finansieringslösningar.

Ett nära och välfungerande samarbete mellan aktörer med olika kompetenser har varit en viktig framgångsfaktor. Genom att kombinera kunskap inom design, social hållbarhet, samhällsplanering och innovationsledning har det varit möjligt att belysa Tiny Villages ur flera perspektiv och skapa en mer heltäckande bild av konceptets möjligheter och begränsningar.

– Resultaten från arbetet har tydliggjort vilka faktorer som är avgörande för socialt hållbara Tiny Villages. Juridiska hinder har kartlagts, affärs- och ägandemodeller har analyserats och riktlinjer för trygghet, jämställdhet och attraktivitet har formulerats. Detta har sammantaget lagt grunden för en kommande handbok som ska fungera som stöd för framtida etableringar, säger Lars Oscarsson.

Arbetet går nu vidare i ett fullskaleprojekt, Tiny villages: Ett hållbart komplement för attraktiv och snabb bostadsförsörjning, där tidigare analyser omsätts i praktisk tillämpning. Här utvecklas simuleringar av tre Tiny Village-kvarter, nya finansieringsmodeller, off-grid-lösningar samt standardiserade etableringsprocesser. Under perioden 2025–2027 kommer verktyg, riktlinjer och policystöd att tas fram, med målet att göra Tiny Villages till ett realistiskt och skalbart bostadsalternativ för växande industri- och gruvregioner.

BILDTEXT: Illustration av Rebecca Wahlin, Ellen Wredendal, Alma skog, Nadia Äärlaht och Edvin Norrman, Instutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle vid Luleå tekniska universitet, i ett projekt för Granholmen Träteknik.